freckled

Du är förbannad för att det inte får finnas pepparkakor i lucia tåget. Du är förbannad för att du inte får säga negerboll. Du lyfter ditt agg på din wall på facebook och när du pratar med dina vänner. Det kan låta såhär: Fan va trött jag blir på att allting tas bort från våra traditioner. Det som händer: Du har reagerat men agerar du? Funderar du? Förmodligen svar nej på båda frågorna. Min fråga är då, hur mycket bryr du dig då om hurvida de tas bort eller inte? Går du in och tar kontrollen över hur du känner? Har du tillräkligt med självrespekt kommer du agera och fundera. Funderingarna kommer förhoppningsvis leda till något större.. Ungefär såhär: Vad händer om vi fortsätter vika oss och ta bort bit för bit av vårt samhälle? Vad kommer det ersättas av? Varför är det såhär? Och är det egentligen någonting jag alls borde bry mig om. Kanske ska jag bry mig om att sopa rent framför min egen dörr först? Använder jag borttagandet av pepparkaksgubbar som ett substitut för något annat mycket närmre som jag är förbannad på? Kanke är det dags att ta tag i problemen runt den personliga sfären först? Vad vet jag, jag ställer bara frågor och ni själva står för svaren, för hur ser det ut hos just dig? Är det lite skönt att bli arg över något du inte kan göra något åt för att slippa ta tag i det du har nära och kan göa något aktivt åt men är rädd eller osäker på hur du ska göra det?

 

Missförstå mig inte nu, jag är också upprörd ... eller upprörd kanske är fel ord men förbryllad över de förändringar som sker men jag agerar inte akivt. Jag har annat att bry min hjärna med och den arbetar aktivt för att sortera andra situationer.

 

 

Fundera....